Journalistik, storytelling och content marketing

Klipp naglarna innan du mördar

CSI-effekten gör att alla vill sitta vid ett mikroskop.

Hon hänger knäveck i bikini i takfläkten.
Och hennes huvud är avhugget.

NYPD CSI Head Investigator Detective 1st Grade, Mac Taylor, petar med en plaststicka i stumpen där huvudet suttit och lyfter på ögonbrynet.
Ännu ett avsnitt av CSI: New York har startat på Kanal fem och inom 40 minuter kommer ännu en mördare föras till häktet, fälld av en avklippt nagel eller imman på ett par glasögon.

CSI-serien snittar på 25 miljoner tittare per avsnitt i USA och har legat topp tre i tv-statistiken sedan 2001.
Och precis som Andy Warhol sa börjar nu livet imitera konsten. Det kallas för CSI-effekten, en övertro på den kriminologiska tekniken som ett säkert sätt att lösa brott.

Många tror att de söker ett glamoröst och coolt jobb,
men sanningen är tvärtom.

USA börjar juryer döma mer efter att någon från ett labb vittnat om tekniskt bevisning. Detta trots att bevisningen är relativt obetydlig och långt ifrån lika tvärsäker som i tv-världen.
Hos Las Vegas kriminaltekniska byrå (där originalserien spelas in) sitter numera unga människor i klasar ute i lobbyn, iklädda moderiktiga jeans och med nyprintade cv:n i nävarna.
Många tror att de söker ett glamoröst och coolt jobb, men sanningen är tvärtom. Labbtekniker deltar inte i polisundersökningar med att lösa själva brottet, som det gör på tv. Det sköter kriminalarna. Labbteknikerna samlar in sina fibrer, åker hem och trycker skallen mot ett mikroskop. Mer eller mindre.

I Sverige har både Tekniska roteln i Stockholm och Polishögskolan i Solna märkt av CSI-effekten genom ett ökat antal samtal från elever och studievägledare.

Men övertron på teknisk bevisning började inte med CSI på tv. Exemplen är flera. Ett av de tydligaste i Sverige är fallet med Yasser Askar som fälldes för mordet på restaurang Broder Tuck i Stockholm 1998. Journalisten Trond Sefastsson avslöjade hela förundersökningen som en fars 2001, och den livstidsdömde Askar friades.
Anledningen var att en blodfläck i en bil fått all fokus, och mängder av vittnen och grundläggande klassisk polisundersökning lämnades därhän. Hovrätten fastslog att domen var felaktig, det gick inte att döma Askar utom allt tvivel.

Mac Taylor och hans CSI-gäng fångade mannen som halshögg flickan i fläkten. Med hjälp av t-shirtmönster och grekisk mytologi denna gång, snarare än genom skrapmärken och läppstift. Var kriminalpoliserna höll hus vet jag inte.
Men skurken rymde i slutet så jag får väl reda på det i nästa avsnitt.

PUBLICERAD I DIN TEKNIK #7 2007