Ska vi byta grejer med varann?

Fildelningen har tagit död på vår längtan.

Vad vi ska göra nu är att gå tillbaka, långt tillbaka. Till slutet av åttiotalet då jag hade en extra hud av Adidas med hemsnickrad graffiti på ryggen. Jag brukade sätta mig på pendeltåget från Nynäshamn och åka sex mil med frost på insidan av fönstren, bara för att köpa ”tolvor” med Eric B and Rakim på Groove records i Stockholm.

Musiken var på vinyl, filmen på vhs och längtan konstant.

Idag går man upp ur sängen och sätter sig vid datorn med kuddfrillan intakt. Man kopplar upp och laddar ner ”Eric B and Rakim – the kitchen sessions bootleg” och låter frosten stanna på utsidan av fönstren. Att åka sex mil för en vinylskiva med en enda låt i tre olika remixversioner är ett dåligt skämt.
Längtan är borta.

Ett överflöd av utbud har förändrat hur vi konsumerar media. Värdet av en låt, film eller tv-serie är kanske hälften av vad det en gång varit. Så fort vi läser om en ny, bra skiva vill vi ha den ett knapptryck bort – och en vecka senare är det något nytt som cirkulerar i kompiskretsens gruppmejl.

Förra året startade över 600 nya tv-serier i världen.

På åttiotalet bänkade sig hela familjen framför Dallas en gång i veckan. En höjdpunkt man väntade på i dagar.
Förra året startade över 600 nya tv-serier i världen (enligt de som listas på Wikipedia, i verkligheten är det antagligen väldigt många fler), och de flesta finns en torrentsajt bort – gratis.
De är bättre och mer välproducerade än förr och med en hel säsong på hårddisken kan man se dem hur och när man vill.
Det är dagens verklighet. Det är där vi är nu. Och det är det som mediebolagen måste bemöta.
Med hårda straff eller nya affärsmodeller.

”Ingen kommer betala ens lite för något de kan få gratis”, säger bolagsbossen. ”Erbjud kvalitet på filer, låga fasta prenumerationsavgifter och sedan fri nedladdning”, säger visionären. ”Som bolagen bäddat får de ligga”, säger piraten.
”Läs Markus Nordins artikel om fildelning i detta nummer”, säger jag.

PUBLICERAD I DIN TEKNIK #4 2008