Dollarsmällen

På ett halvår ökade dollarns värde med 23 procent. En kalldusch för cykelleverantörerna som är beroende av import. Nu återstår bara att härda ut ett dåligt år och vänta på en starkare krona – eller på ett vulkanutbrott.

När dollarn åker jojo blir kronan yr i huvudet.

När smeden John Harper höll upp det första dollarmyntet i sin källare i hörnet av Cherry och Sixth street i Philadelphia den 17 juli 1792 hade han förstås ingen aning om vilket monster han skapat. Att detta silvermynt, 217 år senare, skulle vara så mäktigt att det höjde priset på cyklar i ett fjärran litet land fullt av körsång och rå fisk på burk – och skakade om en hel bransch.

När de svenska cykelleverantörerna började sälja in vårens cyklar till butikerna i september låg dollarkursen på 6,56 kronor. I en artikel i DN kunde man läsa att dollarn började tillfriskna och kanske komma upp i så mycket som 7,50 kronor om ett år.
Ett halvår senare är dollarkursen 8,06. En ökning med 23 procent.
– Vi har aldrig varit med om någonting liknande tidigare, inte bara att dollarn gått upp så snabbt utan också euron och yenen, säger Robert Sumberesi, vd på Cycleurope.

“Kronan är svag som en lungsjuk fransk filosof”

I en tid då de tunga valutorna ökar i värde och en liten valuta som kronan är svag som en lungsjuk fransk filosof, då blir förstås de flesta varor dyrare.
Cykelbranschen är dock extra utsatt eftersom leverantörerna där importerar väldigt mycket. Plötsligt kostar inköpen betydligt mer än vad de gjorde när butikerna la sina ordrar.
– Vi har gjort en prisjustering på plus tio procent på alla nya ordrar tecknade efter den första mars. Vad gäller de tidigare lagda ordrarna respekterar vi att vi sålt in på de priserna som gällde då, säger Håkan Eriksson, vd på Scott Svenska.
Cycleurope gjorde på samma sätt, tog smällen på de gamla ordrarna och höjde priserna på de nya med 5 till 10 procent från den första april. Shimano, som säljer tillbehör, följde valutorna och höjde 45 till 50 procent på produkter importerade i yen och 20 till 30 procent på dollarn och euron på nyordrar lagda i år. Halva deras omsättning baseras nämligen på den japanska yenen.
Hämtar sig inte kronan under året väntar ytterligare höjningar.

Sumberesi, Eriksson och Lindgren säger alla tre att butikerna och de flesta kunderna har förståelse för varför priserna stiger. Att alla hänger med i vad som händer med den svenska kronan och finanskrisen i stort. Det är inte direkt raketforskning det handlar om, menar de.
– Vi skickar ut brev som förklarar vilka faktorer som gör att vi tvingas höja priserna. De måste butikerna använda gentemot slutkunden. Det är viktigt att vi alla vågar ta ut priserna så att alla led får en inkomst, säger Robert Sumberesi.

“En vecka senare fick vulkanen ett våldsamt utbrott som varade i tre månader och dödade uppemot 92 000 människor”

Leverantörerna tar alltså en hel del stryk just nu. Håkan Eriksson på Scott vill inte avslöja exakt hur många cyklar de har kvar att leverera men att en stor del ligger för leverans just efter den första mars. Anders Lindgren, vd på Shimano Nordic, hoppas förstås att situationen förbättras snabbt, men säger att de får inse att 2009 blir ett tufft år. 

Cykeln har annars ett ganska bra förhållande till dåliga tider. Som den 5:e april 1815 då Mount Tambora i Indonesien började att mullra. En vecka senare fick vulkanen ett våldsamt utbrott som varade i tre månader och dödade uppemot 92 000 människor.
Tambora skickade så mycket aska upp i atmosfären att världens medeltemperatur sänktes. I Europa blev 1816 känt som “året utan sommar”. Skördarna dog, och inte blev det bättre av att Napoleons armé hade plundrat det mesta redan tidigare när hans utsvultna armé retirerade från Moskva.

Det var med andra ord svår lågkonjuktur och priserna steg kraftigt på den vete som fanns kvar. Hästen blev plötsligt ett svindyrt dragdjur och transportmedel eftersom den måste matas.
Detta tände en glödlampa ovanför 32-årige tyske baronen Karl von Drais huvud, som uppfann den första cykeln, draisinen. Torsdagen den 12:e juni 1817 lämnade han sitt hem i centrala Mannheimfö för att återvända lite mer än en timme senare, efter en premiärtur på 7,5 kilometer.
193 år efter Tamboras utbrott, 1980, utbröt en storkonflikt i Sverige. Närmare en miljon arbetare gick ut i strejk och storstädernas kollektivtrafik stod stilla. Strejken varade till den 12 maj och innebar enligt Robert Sumberesi på Cycleurope “rekord för cykelindustrin”. 

“London har en cykeltokig borgmästare”

Valutachocker må vara tufft på kort sikt, men för cykelbranschen väger alltså andra parametrar tyngre, som väder, miljö och hälsotrender. Att våren kommer snabbt i år är extremt viktigt. Likaså att hälsotrenden fortsätter:
– Cykling som rekreation och träning, snarare än bara transport, har ökat vilket leder till att vi ökat försäljningen av utrustning till cykel och cyklist.  Jag hoppas nu att våren ska komma så att cykelförsäljningen får riktig fart. I mellaneuropa där våren kommit är försäljningen bra så vi förväntar oss samma utveckling i Norden, säger Anders Lindgren.

Svensk infrastruktur för cykel är bra, men långt efter till exempel Holland, enligt Robert Sumberesi. I Italien har man infört 30 procent rabatt till alla som köper el-assisterade cyklar och London har en cykeltokig borgmästare som försvårat för biltrafiken och fått framför allt höginkomsttagare att cykla mer än tidigare.

Sumberesi hoppas mycket på regeringens “cykelpaket” som bland annat ska förbinda närliggande tätorter och göra det möjligt att ta med cykeln på bussar, tåg och tunnelbana. Dessutom pågår projekt att bygga om landets banvallar till cykelleder. Bland annat Hallandiabanan, en 23 mil lång turistled mellan Göteborg och Helsingborg.
 –  Jag tror cykeln kommer att få en renässans som transportmedel, säger han.

Historien har visat att en rejäl lågkonjuktur faktiskt kan vara ett lyft för cykelbranschen. Kombinerat med klimathotet lämnar kanske fler bilen med sin dyra bensin och giftiga rök åt sitt öde och trampar till jobbet istället.
Bara leverantörerna kommer ut ur valutamörkret helskinnade finns det alltså anledning till hopp om en fortsatt ljus framtid för cykeln i Sverige.
Skulle mörkret bestå kan branschen alltid hoppas på ett vulkanutbrott.

PUBLICERAD I SPORTFACK #4 2009