Exponentiell teknik och utveckling. Det är så vi räddar världen från klimatkatastrof. Och vi kan göra det på fem år och tre månader. Möt klimatgurun Rebecka Carlsson.
Det var som om en bomb detonerat. Lex Hoefsloot sprang in och ut ur klassrummet med mobiltelefonen i handen likt en stafettlöpare som tränade korta intervaller. Biltillverkare från hela världen ringde och undrade vad han höll på med.
Det blir lätt så när man precis lanserat världens första kommersiella familjebil helt driven av solen, Lightyear One.
Utanför klassrummets fönster var det hett, beige och dammigt. Stora avbrända fält bredde ut sig där hundratals ekorrar sprang runt bland gigantiska zeppelinarhangarer, raketer och flygplan från olika tidsepoker. Rebecka Carlsson var inte i Svartedalen längre.
– Jag hade drömt om att få studera vid Singularity University i kanske åtta år. Det kändes som en overklig plats och samtidigt verkligt, för jag var i ett sådant tillstånd där man känner sig fullkomligt levande. Den sommaren 2017 förändrades min relation till klimatfrågan å det grövsta, inte minst mitt perspektiv på hur snabbt utsläppen kan minska, säger hon.
“Det kunde lika gärna ha ringt hos Ed, en tidigare hövding för en kanadensisk urbefolkning som vill 3D-printa hus i koldioxidbindande material för att bygga bort hemlöshet”
Singularity University vid NASA Ames research center i Silicon Valley, USA, grundades av bland andra Google och NASA. Syftet är att att utbilda entreprenörer, forskare och ledare i hur man kan använda så kallade exponentiella teknologier för att ta sig an världens största utmaningar.
Rebecka Carlsson var en av 90 elever från 47 länder som drillades nästan dygnet runt av 140 experter och 100 mentorer.
Det kunde lika gärna har ringt i telefonen hos Ed, en tidigare hövding för en kanadensisk urbefolkning som vill 3D-printa hus i koldioxidbindande material för att bygga bort hemlöshet. Eller hos Francisco som använder satellitfoto för att hålla koll på illegal skövling i Amazonas. Eller hos Maricel och Jorge som utvecklar ett virus som ska råda bot på antibiotikaresistens. Eller hos…ja, ni fattar, det här var inte 9A i Ytterbyskolan. (inget ont om 9A i Ytterbyskolan).
Exponentiellt. Det är inget nytt ord inom digital teknik, men relativt nytt kopplat till hållbarhet och klimatfrågan. I korthet är det när någonting ökar extremt snabbt. Går du in i skrivarrummet, plockar upp ett vitt A4 och viker det 42 gånger så når det månen. Det är exponentiellt.
Låter det orimligt? Det är för att våra hjärnor är programmerade att tänka linjärt. Vi ser ofta vad exponentiellt innebär efter att det har skett. Det tog till exempel 75 år för telefonen att nå 100 miljoner människor. Candy Crush nådde lika många på 15 månader.
De kommande 100 åren kommer att motsvara 20 000 år av teknologisk utveckling, en utveckling vi idag inte ens kan föreställa oss och som kommer att kunna rädda vår planet.
Men vi återkommer till allt detta.
“Jag hade börjat tänka att jag kanske skulle jobba med sociala frågor. Men det går inte om klimatet rycks undan. Vi måste lösa det först”
Hållbarhetsentreprenören, klimataktivisten och företagsrådgivaren Rebecka Carlsson växte upp i en gammal jägmästarstuga i Svartedalens naturreservat i Bohuslän. En sån där plats du måste zooma ut exponentiellt från i Google Maps innan du ser var du befinner dig.
Hennes mamma sydde operakostymer och pappa byggde fioler. De hade djupgående värderingar kopplat till miljö och natur, men Rebecka hade inget intresse för de frågorna när hon växte upp. Hon skulle bli skådespelare eller regissör.
Men en backpacker-resa till Västafrika 2006 förändrade allt. Hon fick uppleva hur klimatförändringarna bidrog till väpnade konflikter och krig i Mali när Saharaöknen bredde ut sig och det blev brist på vatten. Samma år började Al Gore och FN:s klimatpanel IPCC påtala att klimatförändringarna är det största hotet mot världsfreden.
– Jag fick ett helt annat perspektiv. Jag hade då börjat tänka att jag kanske skulle jobba med sociala frågor. Men det går inte om klimatet rycks undan. Vi måste lösa det först. Så jag började engagera mig. Sedan dess har jag ägnat i princip all verksam tid åt klimatfrågan, säger hon.
Hon har bland annat hunnit med att vara Sveriges ungdomsrepresentant till FN:s kommission för hållbar utveckling i New York, nationellt språkrör för Grön Ungdom, strateg på hållbarhetskommunikationsbyrån Futerra, rådgivare till företag som vill uppgradera till hållbara affärsmodeller och politisk sakkunnig till Sveriges vice statsminister och klimat- och miljöminister, bland annat då Parisavtalet förhandlades fram.
Förutom Singularity University har hon studerat socialt entreprenörskap vid Stanford och medgrundat en handfull hållbarhetsföretag.
Det är, som hon skriver i sin bok, som att hon levt hela vuxenlivet i någon form av brant inlärningskurva. Eller som när hon i samma bok beskriver hur hon efter några dygn fyllda med maratonföreläsningar på Singularity University kom på sig själv med att göra en grimas hon aldrig gjort förut: “Jag liksom spärrade upp ansiktet som för att hjälpa hjärnan att processa maximalt med ny information per minut i realtid”.
“Är det någonting era läsare ska ta med sig från den här artikeln är det carbon law”
Bok? Jo, när vi sätter oss ner framför Rebecka Carlsson på coworking-kontoret Alma på Nybrogatan – vad magasinet Vogue kallar för “Stockholms coolaste arbetsplats” – ligger hennes nysläppta bok “Exponentiell klimatomställning” på bordet bredvid oss. Antagligen det viktigaste och bästa du kan läsa i år. En bok som svarar på frågorna “Hur kan vi stoppa klimatförändringarna tillräckligt snabbt?” och “Hur bygger man pionjärt hållbara företag?”
Titeln på boken är lika motsträvig som Rebecka är lättsam. I sin svarta klänning och intresserade blick är det svårt att tro att hon varit politisk sakkunnig och drömmer om carbon law om nätterna. Men precis som det är svårt att sätta fingrarna på vad Alma är för plats (ibland tror man att man att man befinner sig i en hypermodern bokhandel, för att genom nästa dörröppning plötsligt befinna sig på en restaurang varifrån man kan se in till kontoret hos en liten reklambyrå) är det lika svårt att placera Rebecka Carlsson i ett fack.
Och tur är väl det. Fack är det sista vi behöver om vi ska nå vad Rebecka drömmer om.
– Är det någonting era läsare ska ta med sig från den här artikeln är det carbon law. Det vi behöver göra för att undvika “oåterkalleliga konsekvenser” av klimatförändringarna är att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader celsius. Helst under 1,5. Det är fullt möjligt om vi följer carbon law. Det innebär att vi peakar de globala utsläppen 2020, halverar dem varje decennium och når nollutsläpp 2050. Rikare aktörer behöver gå ungefär dubbelt så snabbt fram.
– Det är vad det i praktiken innebär att stoppa klimatförändringarna tillräckligt snabbt. Den linjära tänkaren kan påstå att det inte går. Tänker du istället exponentiellt upptäcker du istället att utvecklingen går ännu snabbare på en rad andra områden. Skulle vi exempelvis minska utsläppen lika snabbt som teknikutvecklingen sker, som många gånger följer Moore’s law, skulle vi vara klara på fem år och tre månader. Då skulle vi kunna ägna oss åt andra frågor istället.
“Alla företag behöver göra resan nu. Alla behöver uppgradera affärsmodellen i relation till hållbarhet och helst också tänka skalbart. Vad kan vi göra som vi sedan kan skala upp tio gånger?”
Nyckeln är att hållbarhet och klimatfrågan nu kommer att växa lika snabbt, och påverka lika mycket, som digitaliseringen gjort de senaste 20 åren. För 20 år sedan kunde vi knappt föreställa oss saker som är självklara idag.
– Alla företag behöver göra resan nu. Alla behöver uppgradera affärsmodellen i relation till hållbarhet och helst också tänka skalbart i relation till sitt hållbarhetsarbete. Vad kan vi göra som vi sedan kan skala upp tio gånger istället för tio procent? Eller som Bill Gates säger “if you want to make a dent in this, you better think in wholesale magnitude.”
Rebecka Carlsson delar upp ett företags klimatarbete i två ben. Det första är att minska sina egna utsläpp, det andra är att skapa nya lösningar, produkter och tjänster som gör det möjligt för många fler att minska sina utsläpp.
Som när SSAB, LKAB och Vattenfall nu gått samman i projektet HYBRIT för att försöka ta fram stål utan kol. Det skulle kunna minska Sveriges totala klimatutsläpp med upp till tio procent. Tänk sedan att HYBRIT går på export och skalar upp exponentiellt.
Även detta påminner om digitaliseringens olika aktörer.
– Vi når nu punkten där det motsatta blir sant, precis som med digitaliseringen. Det vill säga att det finns inga företag idag som undrar om de bör digitalisera. Det är istället så att det är en väldigt dålig idé att inte digitalisera. På samma sätt blir nu hållbarhet en självbevarelsedrift. Det blir en förutsättning för framgång, precis som digitaliseringen.
Faktum är att hållbara teknologier växer exponentiellt hela tiden, utan av vi kanske tänker på det. Lex Hoefsloot solcellsbil kan uppfattas som en udda ögontjänare, men solenergi har har blivit 50 gånger billigare på tio år.
Det tog 25 år för solenergi att stå för en procent av världens elektricitet. Det tog sedan bara två år till för den att stå för två procent av världens elektricitet. Det är fortfarande en liten energikälla, men den växer exponentiellt. Vi har vikt pappret i skrivarrummet de första par gångerna. Sedan går det väldigt snabbt till månen.
Lightyear One laddar medan du kör och har redan idag en räckvidd på drygt 70 mil per laddning. Den kan också fyllas på via en laddstolpe om det skulle behövas.
“Varför använder vi ett fordon på två ton som bränner dinosaurjuice, för att förflytta en pizza på ett kilo tvärs över stan”
Världen släpper ut 53 miljarder ton koldioxid per år fördelat på sex sektorer. Industrin släpper ut mest (16,9) följt av byggnader (9,7), transport (8,4), jordbruk och skogsbruk (6,6) energi (5,9) och mat (5,6). Därför blir också stadsplanering allt viktigare. Eller som Astro Teller, chef för GoogleX Moonshot factory, säger “Varför använder vi ett fordon på två ton som bränner dinosaurjuice, för att förflytta en pizza på ett kilo tvärs över stan?”
För byggbranschen är den lägst hängande frukten att först effektivisera och minska de egna utsläppen. Till exempel med hjälp av AI. GoogleX lät DeepMind, samma företag som byggde den AI som vann mot världens bästa Go-spelare, analysera potentialen till energieffektiviseringar i Googles datacenter. DeepMind fann att 40 procent av energianvändningen kunde kapas utan att påverka prestandan överhuvudtaget. Det innebar så klart en stor vinning klimatmässigt, men även ekonomiskt.
– Det är intressant hur stor del av målet med carbon law som skulle kunna genomföras bara genom att vi kapar förbrukning som vi ändå inte blir gladare av, med sunt förnuft, AI eller båda delarna, säger Rebecka Carlsson.
Ett annat sätt, enligt Rebecka, är att byta ut byggmaterial. Cement är idag det mest använda materialet på jorden, näst efter vatten. Men det har sina baksidor.
– Cement och stål står idag för 6 till 8 procent av världens totala utsläpp vardera. Men nu växer intresset för byggande i material som är mer kolinlagrande än kolintensiva, som trä. Nya tåliga trätekniker som glue laminated timber (glulam) och cross-laminated timber (CLT) gör det möjligt att bygga mer på höjden.
Som nämnts tidigare är den ena delen av klimatarbetet att minska sina egna utsläpp. Det andra är att skapa lösningar som gör det enklare, billigare och mer tilltalande för många fler att göra det.
Här skulle byggbranschen kunna utveckla fler lösningar för att underlätta cirkularitet och energieffektiviseringar.
Som retrofitting, vilket helt enkelt innebär att renovera och uppgradera befintliga byggnader istället för att bygga nytt. Ett klassiskt sådant projekt är Empire state building i New York.
“Det är lite som att snabbspola evolution”
En annan viktig metod är design for disassembly. Att allt designas smartare från början för att kunna cirkuleras.
Den nederländska banken Triodos huvudkontor är i huvudsak byggd i trä och sammansatt med 165 312 skruvar. Om kontoret stänger eller behöver flyttas kan det monteras ned och allt material kan användas igen. Det är registrerat i en offentligt verktyg kallat Madaster som spårar byggmaterial och eliminerar avfall.
Stora fönster i väggar och tak, och genomskinliga väggar, gör att de inte behöver lika mycket lampor. Det har en form och ett ljus som inte ska störa den biologiska mångfalden i nationalparken bredvid. Solpaneler laddar elbilar på parkeringen och bilarna kan också skicka tillbaka el till byggnaden om den behöver det.
Det gröna taket fångar regnvatten till toaletterna och byggnaden använder geotermisk uppvärmning och kylning.
– Design for disassembly är det absolut viktigaste konceptet inom cirkulär ekonomi. Byggnader ska kunna plockas isär. Vi måste recycla utan att downcycla och designa varenda objekt i hela världen smartare. Istället för att använda lim kan saker klicka i varandra, till exempel, säger Rebecka.
– Ett sätt att nå dit är genom så kallad generativ design. Det är en form av AI där man riggar algoritmer och låter dem generera, optimera och testa i en virtuell miljö. Man kan sätta upp kriterier för designen. Det är lite som att snabbspola evolution. Du kan rigga algoritmnerna på fredag eftermiddag och låta dem testa 4 000 designs tills du kommer tillbaka på måndag morgon.
“In the end it is only tools for humans”
Den 20 augusti 2018 satte sig femtonåriga Greta Thunberg utanför Sveriges Riksdag med sitt handskrivna plakat med texten “Skolstrejk för klimatet”. Den 25 mars 2019, åtta månader och fem dagar senare, demonstrerade mer än en miljon människor med henne i tvåtusen protester i 125 länder världen över.
Våra attityder och beteenden kan också förändras exponentiellt.
Tänk till exempel på hur vi ser på rökning idag jämfört med för 20 år sedan.
Rebecka Carlsson ägnar en stor del av sig bok åt metoder för att förändra beteenden kopplade till klimatomställning och hållbarhet.
– Det är ju inte så att teknikutvecklingen automatiskt löser frågan. Som Ray Kurzweil säger, ‘In the end it is only tools för humans’. Kombinera exponentiell teknik med exponentiella beteendeförändringar och systemskiften som understödjer allt, då klarar vi detta till och med snabbare än vi tror.
Enligt Rebecka Carlsson råder en slags positiv förvirring bland världens företag. Många har satt upp klimatmål och vissa till och med ambitiösa sådana i linje med forskningen. Men de flesta saknar ännu tillräckliga strategier och affärsmodeller för hur de ska uppnå dem. Det är också därför hon håller 100 keynotes per år och vandrar in som en igelkott i en ballongaffär på våra kontor.
Hon föddes samma år som begreppet “hållbar utveckling” myntades. När hon går i pension, några år efter 2050, ska världens klimatutsläpp vara noll.
– Jag vill leva ett Saltkråkan- eller Bullerby-liv.
– Fast med laptop.
Foto: Samuel Unéus
Carbon Law
Kan väldigt enkelt uttryckt sägas vara att vi globalt peakar utsläppen 2020, halverar dem varje decennium och når noll utsläpp 2050.
Moores Law
Gordon Moore, tidigare vd för elektronikföretaget Intel, upptäckte att datorers processorkraft fördubblas i relation till pris var 18:e till 24:e månad, hela tiden. Få andra saker utvecklas så snabbt och är bakgrunden till den extrema teknikutvecklingen.
10 principer för framgångsrikt klimatarbete i företag à la Rebecka
1. Hållbar affärsutveckling
Utveckla affärsmodeller i nischer av hållbarhetsutveckling där ni kan bli pionjärer eller rentav världsledande. Avveckla ohållbara affärsmodeller.
2. Egna utsläppsminskningar
Sätt mål och ta fram strategier för att halvera era egna utsläpp vart femte år eller snabbare (i linje med dubbla carbon law).
3. Hållbarhet som helhet
Se till att allt klimatarbete går i linje med en hållbar utveckling som helhet, enligt Brundtlanddefinitionen, Planetary boundaries, Agenda 2030 med mera.
4. Rekrytering och kompetens
Rekrytera eventuell ny kompetens. Se till att alla anställda, särskilt cheferna, får den hållbarhetsutbildning de behöver för att kunna ta sig an hållbarhetsarbetet.
5. Ledarskap
Koordinera klimat- och hållbarhetsarbetet så att det leds av företagets ledning och ledande organ.
6. Attraktivitet
Gör hållbara alternativ till de mest attraktiva.
7. Samarbeten och partnerskap
Utforma hållbarhetsarbete som samarbeten och partnerskap — med leverantörer, branschkollegor m.fl.
8. Hållbarhetskommunikation
Kommunicera hållbarhetsarbetet så sant och så mycket som möjligt. Undvik greenwashing/hushing.
9. Påverkan
Bedriv ett aktivt påverkansarbete för en progressiv klimat- och hållbarhetspolitik, som också gör er mer framgångsrika ju mer hållbara ni blir.
10. Investeringar
Flytta investeringar från ohållbara till hållbara verksamheter.
SKRIVEN FÖR SKANSKA.
