Idén levde i 150 år – den att vi bör jobba på jobbet. Nu dör den. Välkommen till det gränslösa arbetslivet.
Den 22:a februari 2013 fick medarbetarna på techjätten Yahoo ett mejl från HR-chefen Jackie Reses. Mejlet, med titeln ”YAHOO! PROPRIETARY AND CONFIDENTIAL INFORMATION — DO NOT FORWARD”, förkunnade att det från och med nu var slut på jobbande utanför kontoret. ”Vi behöver vara ett Yahoo!, och det börjar med att vi fysiskt är tillsammans”, skrev Reses.
Redan 2013 var det ett smått chockerande beslut som gick tvärs emot utvecklingen inom arbetslivet – och mejlets titel avslöjar hur kontroversiellt det var.
Och om vi inte listat ut att detta var en dålig strategi redan tidigare, så kan Kristina Palms forskning skvallra om det i dag:
– Vi kan se att de som känner sig bundna till arbetsplatsen vill vara mer gränslösa i sitt jobb – snarare än tvärtom. Fördelarna med ett flexibelt jobb verkar överväga nackdelarna, säger hon.
“Man känner ett ansvar och en lojalitet som oftast är större än de uttalade kraven: att allt i ens arbete hänger på en själv”
Kristina Palm är prisbelönt forskare vid Karolinska institutet och KTH. Hon driver sedan 2017 det fyraåriga projektet Vägar till ett hållbart arbetsliv tillsammans med Ann Bergman vid Karlstads universitet och Calle Rosengren vid Lunds universitet.
De studerar medarbetare på tre stora industriföretag med hjälp av en dagboksstudie samt djupintervjuer av medarbetare, som har intervjuats enskilt och tillsammans med partner eller familj.
Hittills har ett tjugotal dagböcker fyllts i och analyserats utifrån hur människor hanterar gränsöverskridande aktiviteter, det vill säga arbete som utförs i den privata sfären och privata aktiviteter som utförs i jobbsfären.
Studien har också resulterat i sju olika personlighetstyper beroende på hur vi hanterar jobb och fritid (se faktaruta nedan). – Precis som de sju personlighetstyperna visar så är vi olika. Gemensamt för många är dock att man känner ett ansvar och en lojalitet som oftast är större än de uttalade kraven: att allt i ens arbete hänger på en själv. Samtidigt finns en förväntan från chefer att man ska vara fysiskt närvarande på jobbet, säger Kristina Palm.
“Grundidén vi har är att det är bättre att separera arbetsliv och privatliv, men det är inget vi finner stöd för i vår forskning”
Föreställningen att jobbet är en plats du går till och inte något du gör, är ett rätt så nytt påhitt. Det är bara 150 år gammalt. Innan vi vandrade in i fabrikerna, började stämpla kort och skilja på arbetsliv och privatliv var jobbet hemmet och hemmet var jobbet. Nu när vi spottats ut ur andra änden av industrialiseringen är det inte så konstigt att vi längtar till det friare arbetslivet igen.
– Grundidén vi har är att det är bättre att separera arbetsliv och privatliv, men det är inget vi finner stöd för i vår forskning. De som har ett tätt sammanflätat arbets- och privatliv vet inte varför de valt att ha det så. Men många säger att de känner en förväntan från familjen att kunna ägna sig åt privatliv under arbetstid samt en förväntan från jobbet att vara tillgänglig på fritiden. Det är oſta en kombination av att de vill ha det så, och att de känner att omgivningen förväntar sig det, säger hon.
Ulf Boman är partner och framtidsstrateg vid Kairos Future. Enligt honom har en önskan om att vara mer flexibel i sitt arbetsliv alltid funnits, men först nu har tekniken gjort det möjligt.
– Samtidigt har synen på arbete förändrats. På 60-talet var människor som jobbade oregelbundet eller som bytte jobb mycket suspekta typer. Vi kallade dem hoppjerkor. I dag beundrar vi dem. Flexibla jobb har hög status i dag, säger han.
Även om det sociala fysiska umgänget är viktigt för oss människor – eller som Woody Allen sa: ”80 procent av all framgång handlar om att dyka upp” – så har en förflyttning skett från arbetsplatsen till leveransen:
– Attityderna har förändrats. Förr fick du inte komma in på kontoret utan kostym och slips. Nu handlar det mer om vad vi kan leverera och mindre om yta. Om 90-talet handlade om hur vi skulle öka produktionen i våra industrier femtio gånger, så handlar det nu om hur vi ska öka produktiviteten hos alla ”knowledge workers”.
“Människor i allmänhet vill göra ett bra jobb, men vissa dagar gör man kanske ett bättre jobb någon annanstans”
Men tänk om Yahoo hade rätt? Det finns ett uttryck som lyder ”vi är varandras arbetsmiljö”. Hur ska vi kunna ha en företagskultur om kontoret är tomt? Hur ska innovation och idéer uppstå?
Ulf Bomans svar är enkelt: Arbetsplatsen måste vara attraktiv. Som medarbetare ska man vilja åka dit:
– Känner du att du måste göra som Yahoo så är något fel på arbetsplatsen. Människor i allmänhet vill göra ett bra jobb, men vissa dagar gör man kanske ett bättre jobb någon annanstans.
Så vad är en attraktiv arbetsplats? Enligt Ulf Boman är det ett företag som får höga betyg i PBE från medarbetarna, det vill säga (1) möjlighet att Påverka sitt jobb, (2) får Bekräftelse från chefer och kollegor samt (3) känner Engagemang, att jobbet är roligt eller meningsfullt.
“Jag skulle nog i stället fokusera på kreativiteten. Väldigt få i vår studie svarar att de känner sig kreativa på jobbet”
Finns detta på plats blir hemmajobb en icke-fråga. Den stora utmaningen blir inte sammanblandningen av arbete och fritid, utan den totala arbetsmängden och typen av arbete som kommer in i den privata sfären. Samt tillfället.
Kristina Palm igen:
– Ett hyllande sms från chefen en fredagskväll ökar knappast stressen. Ett negativt meddelande blir däremot förödande.
– Jag skulle nog i stället fokusera på kreativiteten. Väldigt få i vår studie svarar att de känner sig kreativa på jobbet. De säger att de har få ställen överhuvudtaget där de känner sig kreativa. Engagemang och kreativitet är en motor för utveckling. Det blir viktigt att hantera i framtiden, säger hon.
Antagligen beror svaret på företagskulturen och typen av kontor. Ulf Boman har nämligen sett att just kontoret som miljö har god potential för kreativitet.
I Kairos Futures och Palorials studie Framtidens digitaliserade arbete och kontor från 2016, skriver han:
”I det gränslösa arbetslivet kan man vara effektiv och kreativ snart sagt var som helst. Men det verkar som att framtidens kontor har en allt viktigare roll att spela i form av en plats för lärande, engagemang och energi, och i viss mån även kreativitet. Samt för samhörighet och kultur.”
– Problemet är ofta inte kontoret som företeelse, utan att de flesta chefer inte gör någon analys över hur medarbetarna vill ha det på jobbet, vilken typ av miljö som får dem att prestera bäst.
De 7 jobbtyperna
Den nya studien Vägar till ett hållbart arbetslivhar identifierat sju olika personlighetstyper som grundar sig i hur vi hanterar jobb och fritid.
(1) TOTALSEPARERAREN
Håller isär arbete och övrigt liv både var och när olika privatrelaterade och arbetsrelaterade aktiviteter utförs. Jobbar inte under ledig tid i till exempel hemmet och ägnar sig inte åt privatrelaterade aktiviteter under arbetstid och på arbetsplatsen.
(2) TIDSSEPARERAREN
Håller isär arbete och övrigt liv genom att sätta gränser för vad som är arbetstid och vad som är ledig tid. Jobbar inte under ledig tid och ägnar sig inte åt privatrelaterade aktiviteter under arbetstid. Platsen för till exempel arbetet kan dock variera (hemmet, tåget, bilen).
(3) PLATSSEPARERAREN
Håller isär arbete och övrigt liv genom att sätta gränser relaterade till platser. Jobbar inte på andra platser än de som är relaterade till arbetet (till exempel arbetsplats, hos kund) och ägnar sig inte åt privatrelaterade aktiviteter på arbetsrelaterade platser. Tiden för arbetet kan dock variera och förekomma utanför ordinarie arbetstid.
(4) ARBETSINTEGRERAREN
Arbetsrelaterade aktiviteter utförs under ledig tid och i den privata sfären, men inte tvärtom. Jobbet spiller över.
(5) PRIVATLIVSINTEGRERAREN
Privatrelaterade aktiviteter utförs under arbetstid och på arbetsplatsen, men inte tvärtom. Privatliv och familj spiller över.
(6) TOTALINTEGRERAREN
Ägnar sig åt privatrelaterade aktiviteter under arbetstid och på arbetsplatsen och åt arbetsrelaterade aktiviteter under ledig tid och i den privata sfären. Ingen gräns åt något håll vare sig var eller när de gränsöverskridande aktiviteterna utförs.
(7) INKONSEKVENTEN
Är inkonsekvent gällande gränsöverskridande eller gränsupprätthållande aktiviteter. Har ett osystematiskt aktivitetsmönster för olika privatrelaterade och arbetsrelaterade aktiviteter.
PUBLICERAD I SKANSKA FLERVÄRDEN #3 2018
